Om Testamente
|
|
|
Testamente - Information och tips
En person som vill tillförsäkra sig om hur hans eller hennes kvarlåtenskap skall uppdelas efter sin död skall inrätta ett testamente. Ett testamente är ett ensidigt förordnande, vilket betyder att det är den som upprättar ett testamente som bestämmer vad testamentet skall innehålla. Den som upprättar ett testamente kallas för testator. För att en person skall kunna upprätta ett testamente måste denne vara behörig, vilket betyder att personen i fråga måste uppfylla vissa krav, till exempel att vara 18 år fyllda (eller 16 år om han/hon varit gift eller vill testamentera egendom denne själv äger) och inte under påverkan av psykisk störning.
Testamente för ensamstående · Testamente för makar · Testamente för sambor
Ett testamente är en persons yttersta vilja, vilket är uttryck för att ett
testamente inte är förpliktande för den som upprättar ett sådant utan
denne har alltid rätt att ändra detta när som helst. Ändring av
testamente sker enligt samma förfarande som inrättande av sådant. Det är
alltid det senast skrivna testamentet som gäller, enligt lagen.
Om testatorn har barn (arvingar i första arvsklassen) har de alltid rätt
till hälften av det arv de skulle ha fått om testamentet inte hade
funnits. Detta kallas laglott.
Vissa formkrav gäller för att testamentet skall vara juridiskt giltigt,
t.ex. att det skall vara skriftligt samt bevittnat av två icke-jäviga
(ej syskon etc.) vittnen. Bägge vittnena ska samtidigt bevittna
testators underskrift, eller testators vidkännande av densamma. De
behöver inte få kännedom om testamentets innehåll.
Såvida testatorn av skäl som sjukdom eller nödsituation ej har möjlighet
att upprätta ett ordinärt testamente, enligt ovan, erbjuds i lagen (10
kap. 3 § ärvdabalken) två möjligheter att förordna om sin kvarlåtenskap
genom så kallat nödtestamente. Den första metoden som nämns i lagen är
att testator muntligen inför två ojäviga vittnen berättar sitt
förordnande. Den andra metoden är att testator i egenhändigt
undertecknad handling förordnar om kvarlåtenskapen. Den sistnämnda
handlingen brukar kallas holografiskt testamente. Ett nödtestamente
gäller ej längre, om testator efter testamenterandet under tre månader
varit i stånd att upprätta ett ordinärt testamente.
I ett testamente bestämmer du själv vem som ska ärva dig, men det finns
lagar och regler som till viss del inskränker din frihet. Här kan du
läsa mer om testamente och arvsregler. Du kan boka tid med din lokala
jurist för att få hjälp med att skriva ditt testamente. Ett testamente
är en handling där du talar om vad som ska ske med dina ägodelar när du
är död. Ett testamente både kompletterar och ersätter arvsreglerna i
lagen. Du kan testamentera vad du vill till vem du vill. Det enda
undantaget är att ditt barn alltid har rätt till att kräva sin laglott.
Något som är vanligt är att föräldrar låter sina barn ärva tillgångar
som enskild egendom. Detta ska skrivas in i ett testamente. Det betyder
att ett barn inte behöver dela sitt arv med en eventuell make om det
skulle bli skilsmässa i barnets äktenskap. Det kan vara lämpligt att
även ge barnet rätt att i framtiden själv återinföra giftorätt.
Testamente för gifta: Om du är gift och din äkta hälft dör ärver du
allt om det inte finns något testamente som anger annat. Detta gäller
även om ni har gemensamma barn. Om någon av er har barn utanför
äktenskapet gäller emellertid särskilda regler, se vidare under
Särkullbarn. Först när du själv har dött får era gemensamma barn ut sina
arvslotter efter er båda. Barnen får då hela boet. Finns det flera barn
delas boet i lika många arvslotter, efter båda föräldrarna. En del av
egendomen kan testamenteras bort till annan, men barn har alltid rätt
att få ut hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten. Barnen får
alltså inte ut sitt arv förrän ni båda har dött. Du har därför rätt att
fortsätta att förfoga över hemmets alla tillgångar efter det att
eventuell arvsskatt är betald. Det innebär att du lagligt sett faktiskt
kan förbruka allting.
Testamente för sambor: När din sambo dör ärver i första hand
sambons barn (inom eller utom samboförhållandet). I andra hand ärver
sambons närmaste arvingar om det inte finns något testamente. Det enda
du har rätt till är att genom bodelning få hälften av den bostad och det
bohag som ni har skaffat tillsammans. Vill ni kunna ärva och skydda
varandra vid ett dödsfall måste ni därför skriva ett testamente om hur
ni vill ha det. Barn till den avlidne har ändå rätt att få ut sin
laglott, se nedan under Testamente. Det här är extra viktigt för dig som
lever tillsammans med någon som har egna barn. Se upp så att du inte
står på bar backe om din älskade går bort. Se till att ni tecknar
livförsäkring på varandra.
